Det skär i hjärtat, i över ett år har vi funnits där för varandra, haft kul, haft event och skrattat, tillsammans. Det har varit en otroligt fin tid med er, må jag säga. Detta kommer nog lite oväntat, men idag den fjärde augusti 2013 las Ocean Panthers ned. Varför? Jo jag kände att jag var klar. Jag var klar med Ocean Panthers. Dessutom var engagemangt på medlemmarna väldigt lågt. Knappt 4 stycken kom på event ens nu på sista tiden. När man då planerar event och lägger ned sin själ på att fixa scheman och det inte märks blir man lite besviken. Dock gäller detta inte alla, men de flesta.

I ett år och 18 dagar existerade Ocean Panthers. Klubben som alltid varit bäst i mitt hjärta, alltid den klubben med det lilla extra på något sätt. 383 dagar, det är mycket.

 

 

Jag vill gå vidare, jag vill prova något nytt, träffa nya människor och inte alltid ha pressen på mig att hålla klubben aktiv hela hela tiden. Det som gör mest ont är att lämna er pantrar, såklart. Att vi på något sätt kommer splittras, för det kommer nästan alla av oss göra såklart. Men även alla dem som står på kö, som ivrigt väntat på att gå med i OP. Även ridlärarna som var taggade på att hålla i lektioner, och alla förväntningsfulla pantrar som sett fram emot framtiden med OP. Det gör ont, det gör det! Men samtidigt så kanske ni kan hålla med om att detta inte är en lika tragisk upplösning som skett jämfört med alla andra klubbar. 

 

Jag orkar helt enkelt inte mer. De senaste veckorna har det inte varit roligt att förbereda klubbscheman, det har varit en massa annat jag egentligen behövt göra, det har blivit stressigt. Men all den tid jag lagt ned på event under dessa 383 dagar har varit värt det. För all denna glädje jag fått är oslagbar!
Jag vet inte riktigt vart jag tar vägen nu. Men jag känner att en stor, aktiv klubb är JAG och kommer alltid att vara det, jag är en sån person som gillar att hitta på saker och gärna chattar med mera. Men dock kommer jag nog under en tid gå med i en mindre klubb med nära vänner. Ingen klubb med event 24/7 utan bara liten och mysig en. Men som jag sa kommer jag nog övergå till en stor och aktiv klubb så småning om, det är där jag hör hemma. Men för läget nu så känner jag att en pausning där man kan pusta ut och andas vore skönt. 

 

 

Bilder från vårt mest lyckade event någonsin, spökkvällarna.